Lera som byggnadsmaterial

Lerans påverkan på inomhusklimatet

Inom det ekologiska byggandet spelar energihushållning en stor roll. Med all rätt, eftersom resurssnåla material och tekniker bidrar till en skonsam användning av jordens resurser. Inomhusklimatet och hur den påverkar människan verkar däremot spela en mindre viktig roll i diskussionen om det ekologiska byggandet. Fokus ligger än så länge på hur man undviker hälsofarliga ämnen, men kommer i framtiden säkert handla mer och mer om hur man aktivt väljer material som gynnar den inre miljö som vi som människor ska vistas i. Lera som byggmaterial kommer säkert spelar en stor roll i dessa sammanhang.

Fukthantering

Lera har mycket bra fukthanterande egenskaper. Därför är det ett material som går bra att kombinera med annat organiskt material som trä, halm, vass, etc.

Den har en mycket låg fuktkvot och därmed en konserverande effekt på dessa material. En annan fördel är att den snabbt kan absorbera fukt som slår sig ner på ytan på grund av kondens. Jämfört med andra putsmaterial baserade på kalk, gips eller cement har lerputs en mycket högre sorptionsförmåga och framför allt en snabbare. Det krävs dock minst två centimeter puts för att kunna märk- och mätbart påverka inomhusklimatet.

En aspekt som inte har utforskats tillräckligt är att samtidigt när fukt absorberas, tas det hand om små dammpartiklar. Det subjektiva intrycket är att det ofta känns ”friskare” i ett lerhus. Den intressanta aspekten här är att ventilationen, som är mycket viktig, kan minskas och därmed sparar man mycket energi.

Värmelagring

Lera är ett tungt material med goda värmelagrande egenskaper. Lerugnar, bakugnar och, på senare tid, lerputs i kombination med väggvärmesystem utnyttjar lerans förmåga att lagra och transportera värme. Andelen strålningsvärme är hög.

Lätta lerblandningar med en stor andel porös material så som halm eller leca har egenskaper jämförbara med träets värmelagrande och isolerande förmåga, men även med en mycket hög andel halm åstadkommer man aldrig en isoleringsförmåga som till exempel mineralull eller cellulosafiber har.

Brandskydd

Lera har naturliga brandskyddande egenskaper. Dels är den obrännbar och dels avger den vid uppvärmning vatten. Den är godkänd som obrännbart material så länge den inte blandas med en hög andel organiskt material. I praktiken har det visat sig att även lerblandningar med stor andel organiskt material inte brinner.